En insikt om mitt ”livs syfte”
Många som träffar mig och som läser om vilka kurser jag har gått på skulle nog lägga in mig i facket för andliga sökare.
Jag har gått på många utbildningar, testat många olika behandlingsformer, läst många böcker om andlig utveckling och jag har lärt mig jättemycket av det.
Min drivkraft har alltid varit att hitta den där behandlingen som är effektiv, enkel och ofarlig, lite som den där behandling som Jesus gör när han väcker döda, den skulle jag vilja lära mig.
Och så var det ju det där med livs syfte.
Jag har alltid fått höra att ”ditt livs syfte är det du gör när tid och rum försvinner”, när du är helt uppslukad av det du gör för stunden och det du skulle göra lika mycket av även om du inte fick betalt för det.
Hm ja jag har upplevt det många gånger när jag har gått en utbildning så har det varit superspännande och jag läser, testar och utforskar och varje gång tror jag att, det här måste ju vara mitt livs syfte!
Men så efter några veckor, månader år så försvinner inspirationen och intresset och jag är tillbaka på ruta ett och känner mig fullständigt misslyckad, nä inte den här gången heller.
För några månader sedan blev jag jätteintresserad av en kurs i mirakler, jag laddade ner en app. med
alla lektioner jag letade fram boken och köpte en kompletterande bok.
Jag jobbade intensivt med lektionerna tre åt gången för att vara effektiv och jag kände att det här var den sista kursen som jag någonsin behövde gå, här fanns alla svaren.
Samtidigt hade nu en ny medvetenhet smugit sig in i mitt medvetande och jag insåg och accepterade att det här intresset också skulle vara tidsbegränsat som alla de andra kurserna och att inte heller detta var mitt ”livs syfte”
Jag insåg att jag samlar kunskap genom att ta in allt processa den och sedan spotta ut det som inte passar mig.
Jag har märkt att min inlärningsprocess blir kortare och kortare och att jag inte längre behöver gå långa krångliga kurser utan kan köpa billiga jättebra kurser på Udemy, om jag väntar in rean så kan jag få en kurs för 150 kr så ni kan ju förstå att jag har köpt många!
I början när jag började köpa webbkurser så kände jag mig kass som inte gick färdigt kurserna utan bara såg några lektioner och sedan tappade intresset men nu har jag insett att jag har tagit in den kunskap som jag behövde från den aktuella kursen, just ni i alla fall.
För en annan sak som jag har märkt är att inspirationen kan komma tillbaka flera år senare och när man då plockar fram grejerna igen så har de legat till sig och har ny kunskap att ge utifrån den resa jag gjort sedan jag hade grejerna framme sist.
Ex så var jag väldigt intresserad av runor för många år sedan jag köpte en lödkolv och brände in runor på skivade träbitar, detta var jätteroligt och jag gjorde flera runpåsar både till mig själv och på beställning, men som vanligt så dog intresset ut.
Men det komma tillbaka för några veckor sedan då jag gick en helgkurs i ”det nordiska arvet” med Ulrika Drevhage på en fantastisk kursgård som heter Sju sjöar.
Nu fick jag uppleva runorna på fler nya sätt vi mediterade med dem, vi tonade dem och vi ristade nya runor för att fånga den nya energin som jag tillägnat mig sedan sist jag använde runorna.
Så det jag vill säga med detta långa inlägg är att jag har lärt mig att leva mig in i det som är inspirerAnde i stunden då jag har insett att det är min ande som visar mig saker som jag behöver lära mig mer av.
Det sker genom att låta mig upptäcka intressanta roliga nya saker som jag brinner för så läng det behövs.
Jag kan nu se och acceptera att inspirationen är för stunden och tidsbegränsad och när den dör ut är det för att jag är färdig med det här ämnet för den här gången och inte för att jag är kass och ombytlig.
Jag kan nu istället bli nyfiken när intresset börjar avta och undra vad som nu ska komma i stället.